Förra året bildades den nya föreningen Stockholms Jiddische Teateramator´n och under ledning av regissör Judith Hollander är vi stolta att kunna presentera vår andra uppsättning med Stockholms Jiddische Teateramator´n som avsändare.
Den första uppsättningen Sajt asoj git var sammanställd av material från olika klassiska pjäser som fanns översatta till jiddisch som Strindbergs Fadren, Shakespeares Köpmannen i Venedig och Kung Lear. Dessutom lånade vi en del från Jacob Gordins Mirelle Efros, också kallad den jiddische Kung Lear – en kvinnlig version. I år ville vi spela något mer sammanhängande och har inte brytt oss om att de flesta pjäser saknar roller för mogna skådespelare och aktriser – så det där med ålder och kön – ja, det är flexibelt! I år spelar vi Dr Rubinstein, en typisk/klassisk förväxlingskomedi i en akt. Och vi hoppas att föreställningen ska kunna locka er till ett eller annat skratt.
Skrattets funktioner är många och mycket tyder på att det är ett sätt att bekräfta samhörighet inom grupper. Det finns forskning som visar att skrattet kan ha positiv inverkan på hälsan – på flera sätt. Dessa rader är hämtade från Läkartidningen 13 september 2005.
”……ett äkta skratt förorsakar en 10–20 procents ökning i energiomfattning och puls över vilonivån. Det skulle kunna innebära att 10–15 minuters dagligt skratt kan öka energiutgifterna med 10–40 kalorier om dagen, vilket omräknat till energiutgifter per år skulle motsvara ett årligt vikttapp på 0,5–2 kg.”
Mycket nöje! Mit fil fargenign!
Stockholms Jiddische Teateramator´n
Från Kung David till Dr Rubinstein
En ung man våldtar sin syster och dödas därför av sin bror Absalom. Fadern, Kung David, fördömer brodermördaren. Trots senare försoning samlar Absalom styrkor till ett uppror mot fadern, men blir besegrad av faderns armé och dödas av en officer. Fadern begråter sonens död.
Denna våldsamma historia återfinns i Gamla Testamentet. Hade antikens greker känt till denna berättelse så hade de gjort storslagen dramatik av den. Men judar var förhindrade att imitera människor, så det blev ingen teater av denna klassiska fader-son konflikt. Det var bara till Purim man fick klä ut sig och det var också till Purim som de första dramatiska texterna skrevs på hebreiska. Det var på 1500-talet, men jiddisch som teaterspråk introduceras först 300 år senare.
Under den judiska upplysningstiden, haskala, på 1800-talet görs de första försöken med en världslig judisk teater. Det sker i Östeuropas Jiddischland, där några komediförfattare snabbt gör sig bemärkta: Abraham Goldfadn, Jacob Gordin, Schmuel An-Ski. Behovet var större än vad skribenterna kunde tillgodose och därför översattes även lokala komedier till jiddisch. Ett exempel är den polske galiciern Aleksander Fredro (1793-1876), som står fadder för kvällens komedi om Dr Rubinstein.
Just detta stycke har aldrig spelats i Sverige tidigare. Judisk amatörteater har framträtt i organiserad form sedan 1906 och tillfört svensk teater mer än bara jiddische komedier: De spelade Tjechov långt innan han hade översatts till svenska, de framförde jiddischteaterns klassiker från Dibbuk till Tevje der Milchiger, de introducerade Konstantin Stanislavskijs syn på skådespelarkonst, de fostrade betydande aktörer för den svenska teatern.
Under flera decennier har jiddischteatern fortsatt i olika former, som gästspel, med en föreställning på svenska och genom enskilda artisters framträdande. Nu har Stockholms Jiddische Teateramator’n övertagit den 100-åriga stafettpinnen och för andra året i rad kan vi nu från scenen höra ”a jiddische wort”.
Willmar Sauter
Professor i teatervetenskap
Stockholms Universitet